Stadsbornas Helsingfors. Helsingfors stads historia efter 1945, del 5

Frågan om hur Helsingfors profilerar sig som huvudstad är central, liksom också spåren de politiska, sociala och samhälleliga förändringarna lämnar i det offentliga rummet.

I den stadsetnologiska delen av Stadsbornas Helsingfors beskriver Anna-Maria Åström invånarnas levnadssätt och den urbana kulturen under en period av snabb tillväxt från år 1945 till seklets slut. I fokus står stadsbornas självupplevda vardagsverklighet.

Stadskulturen granskas ur invånarnas perspektiv, först utgående från stadskärnan för att sedan vidga vyerna mot ett växande nätverk av förstadsområden. Läsaren får ta del av Åströms insiktsfulla beskrivning av hem och hemkvarter, men också av upplevelser förknippade med kaféer, restauranger och biografer. Vi förnimmer stadens urbana puls och får följa utvecklingen mot mångkulturalitet och internationalisering. Här har invånarna definitivt fått komma till tals.

I sin del av boken beskriver Laura Kolbe hur centrala gator och torg i Helsingfors tas i bruk för ceremoniella, symboliska och politiska ändamål samt den maktutövning och de förändringar som tiden för med sig. Vems är det offentliga rummet och hur har man under olika tider hävdat rätten till det? Stadsrummet är samtidigt både fakta och fiktion där invånarna speglar sin kulturella och sociala identitet.

-------------------

Kaupunkilaisten Helsinki kuvaa kaupunkilaisten elintapojen ja kulttuurin urbaaneja ilmenemismuotoja voimakkaan kasvun kaudella vuodesta 1945 vuosisadan loppuun. Anna-Maria Åströmin osuudessa keskipisteenä on kaupunkilaisten itsensä kokema arkipäivän todellisuus. Kaupunkilaisten muistojen kautta selviää, mitä Helsinki heille merkitsee ja minkälaisia kokemuksia, muistoja ja mielikuvia kotikaupunkiin liittyy. Käsittelyjakson aikana moderni kaupunki ja uusi arkkitehtuuri levittäytyivät kaupungin alkuperäisen ytimen ympärille, ja elämä korttelikaupungissa muuttaa muotoaan.

Laura Kolbe tarkastelee kirjassa julkista ja yhteisöllistä toimintaa vallankäytön näkökulmasta: kenelle julkinen tila kuuluu ja miten sen käytöstä on eri aikoina kilpailtu. Sosiaaliset suhteet tulevat esille tilassa, jossa tuotetaan tapahtumia sekä mielenosoituksia, mellakoita ja demonstraatioita. Kaupunkielämän mittari on kaduilla liikkuva ihminen, ja kaduilla kaupunkilainen rakentaa identiteettiä, suhdetta ympäristöön ja toisiin ihmisiin. Avainkysymys on, miten Helsinki ilmentää pääkaupunkiasemaansa ja miten julkisessa tilassa tulevat näkyväksi poliittiset, sosiaaliset ja yhteiskunnalliset muutokset.

Anna-Maria Åström är etnolog och professor emerita vid Åbo Akademi. Hennes forskningsfält omfattar bland annat stadskultur, urbana seder och bruk, hemmets kultur och kulturhistoria, etnicitet och herrgårdskultur.

Laura Kolbe är professor i europeisk historia vid Helsingfors universitet. Hennes forskningsområden är kultur och stadshistoria samt européernas syn på nationalitet i ett historiskt perspektiv (eurooppalaisten kansallisuusajattelun historia). Därtill ingår den politiska beslutsprocessen i Helsingfors och de europeiska huvudstädernas stadsplaneringshistoria i Laura Kolbes särintressen.

Tuotekuva
Hinta
48,00 € (sis. alv 10 %)
Tekijä

Åström Anna-Maria

Kolbe Laura

Saatavuus Varastossa
Sivuja 0
Julkaisuvuosi 2018
Julkaisija Edita Publishing Oy
Painos 1.
ISBN 978-951-37-7483-7
Tuotenumero 37-7483-7
Myyntierä 1
Myyntiyksikkö KPL
Kirjastoluokka 92.8
Jaa:
Muuta aiheeseen liittyvää